The purpose of this essay was to overview the conflicts regarding the exhibition space (Kunsthalle) Tensta Konsthall during 2003 and 2004, in order to gain an understanding of the following: why the conflict started, if anyone exceeded their authority, how the case has been reviewed in the press, what kind of value judgements lay behind the actions and why this case has received so much attention. By studying mainly press material and political documents it has been made clear that Tensta Konsthall?s location in an ill reputed suburb of Stockholm has been the cause for its exposure to different demands and expectations compared to other similar exhibition spaces. Further the essay deals with questions raised by the conflict in the intersection of culture and politics..

Vi har velat ta reda på om Tensta Konsthalls ambitioner och mål att nå ungdomar i Tensta med samtidskonst är förenliga med Tenstaungdomarnas intresse av och syn på konst och konsthallar. Resultatet av våra enkätundersökningar och vår intervju med fyra ungdomar visar att endast ett fåtal vet om, eller har varit på konsthallen och att konsthallar inte prioriteras högt bland ungdomarnas fritidsintressen. I studien ingick även en större intervju med intendenten på Tensta Konsthall. För att förstå den sociokulturella problematiken har vi applicerat bl.a. Bourdieus teorier om kulturens fält på vår studie samt tagit del av undersökningar och litteratur som rör kultur och ungdomar.

The purpose of the essay is to see if the pupils of Ross Tensta Gymnasium feel it is necessary to have an existing cooperation between the police and Ross Tensta Gymnasium. I would like to know how the cooperation works between Ross Tensta Gymnasium and the police and also if the cooperation is visible for the pupils. Furthermore I would like to know if it is necessary to have cooperation between schools and the police even though there are not any obligations to have any.The methodology I have been using is a qualitative analysis. The entire essay is based on interviews which I have recorded and later transcript it into writing. The theories which I have been using are Wacquant?s use of territorial stigma and also the concept of us and the others in which Stuart Hall explains.

Kultur har länge använts som medel för att planera städer. Kulturen och konsten i staden förväntades förr skapa rättvisa och social jämlikhet men med tiden har den blivit ett medel för att skapa ekonomisk tillväxt. Kultur och kreativitet finns nu med högt upp på dagordningen i strategier för utveckling av städer. Denna utveckling har både kritiserats och hyllats utifrån olika teorier om kultur i stadsplaneringen.I Stockholms urbana periferi finns marginaliserade områden, även så kallade förorter, som präglas av isolering och utanförskap. Ett exempel är Tensta som fungerar som fallstudie i arbetet.

The study analyses the planning of the Edsvik Konsthall in Sollentuna and the first 14 years after the opening 1996 until late 2010. The study focused on the cultural discourses that have influenced the Edsvik as result of the choice of managers, the public figures and actions taken by different actors around the art gallery.The influence by different actors is analyzed in the art field terminology defined by Pierre Bourdieu.I have demonstrated how the head of Edsvik Konsthall, because of different social capital and habitus, raised different types of conflicts on the local art field.  .

The purpose of this study was to investigate hove some suburban areas image is shown to the public in the media coverage of suburban areas, and this is why I in this paper want to look more closely at the image of Tensta in the news media and how people in Tensta perceive themselves. News media has a very important role in the creation of human worldview. It influences our own identity and affects what a person believes is the difference in us and them. In the post-colonial theory, identity creation is a central role in philosophy, us and them. Based on the above purpose, I formulated an overall main question that this essay should answer.

Näst längst ut på blå linje ligger Tensta. Det tar 19minuter med tunnelbanan från t-centralen och under någramånader åkte jag till Tensta ett tjugotal gånger. Jag deltogi läxhjälp, var på politiska möten, gick nattvandringar ochplockade skräp. Besöken dokumenterades medanteckningar, skisser eller fotografier och är en del avexamensarbetet "Jag och Tensta, personligt perspektiv pådet offentliga rummet".Arbetet mynnade ut i tre upprustningsförslag till Tenstacentrum, alla med utgångspunkt från olika slutsatser ochiakttagelser som kom fram under min vistelse i Tensta.Genom att lägga stor tid på inventeringsskedet och platsbesökville jag om möjligt få fram dolda kvaliteter ochbrister med fokus på upplevelse och önskningar snarare änmer mätbara fakta.Examensarbetet har varit processorienterat vilket gjordeatt jag från början inte visste vilken väg de olika inventeringsbesökenskulle ta eller i vilken skala slutresultatetskulle te sig.Det första förslaget "I skuggan i Tensta" består av elvaväderskydd placerade centralt i Tensta. Väderskydden kananvändas till torghandeln, som sittplatser och när de inteanvänds fungerar de som en del av belysningen av centrum.Väderskydden är utformade med ett stormönstrat tak varsskuggverkan syftar till att ge en illusion av att sitta underett fruktträd, en kvalitet som idag saknas i Tensta.I det andra förslaget "Vardag" bearbetas Tenstas park- ochinfrastruktur på ett mer påtagligt sätt.

Glimtar- En konsthall i UppsalaEn konsthall vid Uppsala stationsområde. Bredvid Katalinhuset, det gamla stationsmagasinet som idag huserar ett café, en bar med musikscen, och några mindre butiker.Konsthallen ska visa och förvara den samling som för närvarande finns i Uppsala konstmuseum i Uppsala slott, samt nya verk. En blandning av äldre och modern konst, måleri, skulptur, videoverk m.m.Byggnaden tornar upp och över Katalinhuset, hänger strax över dess taknock och öppnar upp med en 100 meter lång glasfasad mot stationsområdet. Den motsatta sidan mot Storgatan är sluten. Betongfasaden öppnar upp endast med ett fönster bakom det träd som redan innan fanns på platsen samt en glipa högst upp vid fasadens slut.En pelarsal under konsthallen med en lång trappa som leder besökaren upp i byggnaden genom ett inglasat entrérum.

This thesis examines how techniques from place marketing, developed to market places, can be used in the process of designing a visual identity for an institution. The thesis is a case study of the development of a new visual identity for the public art institution Malmö konsthall. The essay presents Malmö Konsthall, defines the term visual identity and describes the main principles in place branding. I then define target audiences and key values, discuss the application of place marketing principle and go through the design process of the new visual identity. The process showed that theories about flagship buildings, signature design and signature districts have the biggest influence on the design.

In recent years the arts institutions? role in society have changed. With increased demands on attracting greater number of visitors they use concepts from corporate marketing to communicate with greater success. Theories from museum studies show that the importance of rendering authenticity now has become the new imperative in order to retain the status of a reputable institution. This thesis aims to discuss the development of a new visual identity for the public and non-profit institution Malmö konsthall.

Kultur är en stor del av samhället och går ofta förbi obemärkt. Kulturorganisationer som Bonniers Konsthall och Nacka Kulturcentrum, Dieselverkstaden, arbetar aktivt med kulturverksamhet för barn och unga för att uppmärksamma kulturens betydelse. Syftet med denna jämförande studie är att behandla hur barn- och ungdomsverksamheten påverkas av de respektive organisationernas finansiering och handlande ur både ett privat och offentligt perspektiv. I den kvalitativa jämförelsen och analysen studeras material från media, hemsidor, årsredovisningar och intervjuer. Uppsatsen kommer att utreda på vilket sätt omgivningen innebär osäkerheter, möjligheter samt beroenden för de båda kulturorganisationerna.

Stockholm har en segregerad mediebild, där stadens olika områden skildras på väldigt olika sätt. I denna uppsats har fokuset legat på miljonprogramförorten Tensta, och att studera hur denna förort skildras i pressen. Syftet med uppsatsen har varit dels att undersöka hur förorten konstrueras i media, och dels att undersöka vad ungdomar bosatta i förorten anser om denna mediebild och sanningshalten i den. Uppsatsens huvudfråga har således varit: Hur ser den mediala rapporteringen om Tensta ut, och vad anser unga tenstabor om denna rapportering? För att på bästa sätt kunna besvara denna fråga har även fyra stödfrågeställningar nyttjats: Vad är det för ämnen som dominerar rapporteringen om Tensta? Vilka människor är det som får komma till tals i rapporteringen om Tensta? Vilken åsikt har unga tenstabor om mediebilden av Tensta och sättet området skildras på? På vilket sätt, om något, påverkas unga tenstabor av närområdets mediebild? Materialet som undersökningen baseras på är 150 artiklar om Tensta, publicerade under 2008-2009, och intervjutranskriberingar från intervjuer med fem lokala ungdomar.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

Uppsatsen behandlar uppfattningar och föreställningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta områden. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera på nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hämtas från storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbättra stadsdelar definierade som socialt utsatta områden i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys. För konkreta exempel används Tensta som geografiskt område. Tensta var ett av de socialt utsatta områden som skulle förbättras inom ramen för storstadssatsningen.

Uppsatsen ?Det skyldiga offret och den oskyldiga förövaren? är en kritisk diskursanalys som syftar till att undersöka om våldtäktsmyter finns närvarande vid Aftonbladets rapportering kring två gruppvåldtäkter som skedde i Tumba 2003 och Tensta 2013. Tidigare forskning inom området visar att våldtäktsmyter är vanligt förekommande globalt, därför är syftet att se om dessa även finns i svensk kriminaljournalistik. Resultaten diskuteras utifrån tre teoretiska utgångspunkter, vilka är genus, kriminaljournalistik samt våldtäktsmyter. De våldtäktsmyter som uppsatsen kommer att undersöka utgår ifrån Helen Benedicts (1992) elva våldtäktsmyter som sägs vara vanligt förekommande i medier.